Nu har jag äntligen fått känna hur det känns att ha åkt lite över nio mil. Passerade denna magiska gräns i julhelgen och det känns riktigt bra. Att jag startade 4 december är inte mycket att bry sig om men man fattar hur sjukt långt nio mil är och att det skall klaras av på en dag är knappt mänskligt.
I dag har jag varit i Åkulla och åkt lite över en och en halv mil. Det känns banne mig som om tekniken går åt rätt håll även om dubbelstakningen är svinjobbig. Det är mycket folk i spåren nu när många är lediga och då går tiden fortare. I dag hade jag tänkt mig att testa mina nya hörproppar till radion men det funkade inte alls, antingen hoppade de ut eller började det brusa i radion. Min PT Lise-Lotte kom med förslaget att jag i stället skall åka med mina hörselkåpor som också innehåller radio och det kanske är en riktigt bra idé.
En stor skandal uppmärksammades också idag när det gick upp för mig att friluftsgården var stängd ! En liten skylt talade om att de öppnar 9 januari. Undra hur många goa varma choklad med vispgrädde de kunnat sälja dessa fantastiska dagar med mycket folk i spåren ?
I veckan kommer min åkkompis Glenn hem och då skall vi kanske testa Ätran. Annars går det nu snabbt mot nyår och då skall jag testa rullskidorna i stället eftersom nyår skall fira där. Mer om detta äventyr i nästa inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar